Ange din e-postadress
Produkterna
Hitta bland alla våra produkter
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Så fort IP-kamerorna dök upp på marknaden, ansågs den gamla infrastrukturen för CCTV med koaxialkabel plötsligt oanvändbar. När fastigheter skall kopplas samman gräver man i dagsläget gärna ner fiber, men ofta utan att ens fråga sig vad som eventuellt redan förbinder dessa fastigheter samt hur man skulle kunna utnyttja det befintliga som komplement eller rentav istället för. Ett svårförklarat slöseri av befintliga resurser och ett dåligt utnyttjande av redan gjorda investeringar - vilket dessutom säkert leder till längre installationstider och högre kostnader.
Idag finns exempelvis hundratusentals kilometer mödosamt lagd telefontråd både inom fastigheter och mellan dem och folk vet samtidigt knappt om att man idag kan få både hög hastighet, långa avstånd och strömförsörjning till efterliggande utrustning bara genom att använda just sin gamla telefonkabel. Detsamma gäller koaxialkabeln, oändliga kabelslingor i såväl privata som kommersiella fastigheter ligger där som en dold resurs, redo att åter komma till användning. Hur kan man utnyttja det?
Ta den explosionsartade spridningen av övervakningskameror på senare år som ett illustrerande exempel. Gamla installationer av analoga kameror ersätts snabbt av IP-baserade motsvarigheter. Det ger konsumenten en rad fördelar som bättre upplösning, gränslös utbyggnad och har samtidigt varit en förutsättning för de många molntjänster som nu ser dagens ljus. Så framgången är lätt att förstå. Kamerorna sitter oftast placerade utanför det ordinarie nätverkets räckvidd och man tvingas därför dra ny LAN-infrastruktur. Långa kabelvägar till enstaka uttag gör att långt mer tid spenderas på ett sådant uttag, jämfört med ett extra uttag i det vanliga kontorsnätet. Inte sällan är sträckan till kameran längre än hundra meter och en aktiv förlängare måste då in på någon del av sträckan för att nå hela vägen fram. Detta scenario är varken påhittat eller överdrivet, vi ser det varje vecka. Betänk nu att det vid varje nytt uttag faktiskt satt en äldre analog CCTV-kamera med koaxialkabel framdragen och att det nu parallellt med denna ligger en exklusiv nyinstallerad Cat.6 med nätverksuttag.
Den sällsynte, men fiffigare och mer omtänksamme installatören stannar såklart upp i tanken ett ögonblick och frågar sig fortsättningsvis: ”Finns det ett smart sätt att utnyttja den befintliga infrastrukturen?”, innan hen slentrianmässigt låtsas som om det gamla inte var något värt.
En tankeövning som i detta exempel hade resulterat i mångdubbelt snabbare installation med ett minimum av ny utrustning, utan att behöva ge avkall på prestanda eller ens göra stora avtryck i budgeten.
Ökade krav på hastighet och utrymme utmanar ständigt den befintliga infrastrukturen och detta kommer sannolikt inte att minska med tiden. Ett motsvarande exempel med fiber är heller inte svårt att ge. Här är det redan så att det ursprungligen nedgrävda och utlagda inte räcker till längre, utan krav ställs redan på än högre hastighet, längre avstånd och mer kapacitet. Tidigare fantasier om 1Gb har realiserats och blivit 10Gb som i sin tur blivit 40Gb och i nuläget installeras redan 100Gb(!). Bästa sätt att tillgodose dessa snabbt växande krav bör vara att återanvända och optimera det man redan har och känner till – eller? Att flerdubbla bandbredden på befintlig fiber utan några som helst negativa konsekvenser låter sig idag mycket enkelt göras med CWDM- och DWDM-teknik. Säkert kan du hitta fler exempel där dolda värden enkelt kan realiseras så att du slipper belasta båda miljö och kunder med onödiga nyinstallationer.
Lita inte på bäst-före-datumet, smaka på mjölken innan du häller ut den!