-
Måndag8-17
-
Tisdag8-17
-
Onsdag8-17
-
Torsdag8-17
-
Fredag8-17
-
LördagStängt
-
SöndagStängt
Nätverk
Vem vinner på Wi-Fi 6
Du är förlåten om du inte ännu är bekant med Wi-Fi 6. Det är nämligen bara alldeles nyligen som Wi-Fi Alliance övergav de äldre benämningarna av typen 802.11a/b/ac i sin marknadskommunikation. De krångligare tekniska benämningarna lever dock kvar i standarddokumenten och vi får istället vänja oss vid två namn på samma sak. Wi-Fi 6 är alltså namnet man givit den teknik som beskrivs i standarden IEEE 802.11ax. Vill du veta mer om de nya namnen, läs den tidigare artikeln om det man kallar Generational Wi-Fi.
Minns du de gamla hubbarna och varför switcharna var så mycket bättre?
Ni som sysslade med Ethernet redan i början av 90-talet minns nog milstolpen det innebar när hubbarna ersattes av switchar. Plötsligt kunde alla portar "prata" samtidigt och framkomligheten flerdubblades. Inte för att hastigheten ändrades för en enskild port, utan för att flera portar kunde vara aktiva samtidigt utan att påverka varandra. På ett liknande sätt lämnar nu Wi-Fi 6 de äldre generationerna bakom sig. Tills nu har Wi-Fi i grunden lidit av samma begränsning som hubben gjorde; endast en användare i taget kan kommunicera med en accesspunkt. Genom att hela tiden öka hastigheten för varje användare har man ändå kunnat skapa utrymme för fler och fler användare. Vid ett visst antal användare når man dock en kritisk punkt och nätet blir för långsamt. Det är denna punkt man nu skjuter in sig på med Wi-Fi 6.
Så fungerar Wi-Fi 6
Tidigare Wi-Fi utvecklades genom att man för varje generation lyckades skicka fler tecken per våglängd men också genom att slå ihop många kanaler så att en klient kunde skicka data på flera kanaler samtidigt. Detta ger hög hastighet för en ensam klient men vartefter antalet anslutna klienter ökar så minskar varje klients genomsnittliga hastighet. När klienter väntar på varandra så ökar åtkomsttiderna, vilket påverkar realtidstrafik som IP-telefoni, videokonferens och liknande lösningar negativt. Wi-Fi 6 löser dessa problem genom att accesspunkten håller reda på hur många klienter som är intresserade av att skicka data i varje ögonblick och schemalägger den gemensamma resursen selektivt. Den här tekniken kallas OFDMA (Orthogonal frequency-division multiple access) och är av samma typ som används i dagens LTE mobilnät. OFDMA gör att varje band/kanal kan ha många underkanaler, en sorts multiplexing av kanalerna som ökar möjligheten för fler klientenheter att kommunicera simultant med en och samma accesspunkt.
En klient som ska skicka mycket data kan få flera sub-kanaler tilldelade sig så tidskritiska flöden som videosamtal inte påverkas av hur många användare som för ögonblicket är anslutna. Åtkomsttiderna blir låga och fördröjningen i samtalen minimala. Resultatet blir ett trådlöst nätverk som är mycket mer effektivt än tidigare och därmed klarar långt fler användare i praktiken. Wi-Fi 6 kommer också med flera kompletterande funktioner som ska underlätta för IoT. Till exempel den batteribesparande funktionen Target Wake Time (TWT) som medger färre uppkopplingstillfällen och därmed ger lägre energiförbrukning och lägre bandbreddsbelastning.
Om den tidigare standarden 802.11ac (Wi-Fi 5) handlade om att höja hastigheten punkt till punkt i lågbelastad miljö, så handlar Wi-Fi 6 om att öka framkomligheten i belastade miljöer genom att åstadkomma fler parallella vägar för klienterna att köra på.
Nu är ju faktiskt Wi-Fi 6 också snabbare i sitt teoretiska max med 9,6Gbps mot 3,5Gbps för Wi-Fi 5 i sina respektive maximala konfigurationer. Men trots det, är det framkomligheten som är den viktiga nyheten och som öppnar dörren till verkligt stora och stabila trådlösa nät.
En metafor för ovanstående är att likna det vid Postnords leveransbilar. Om de förr hade en enda lastbil (ja, man kan tro det ibland) och dessutom bara kunde köra med ett paket i taget till mottagaren, så innebar Wi-Fi 5 att man hade fyra lastbilar. Med Wi-Fi 6 får man åtta lastbilar i flottan, men utöver det kan man fylla varje bil med paket till olika mottagare.
Vem har störst nytta av Wi-Fi 6?
Ju fler trådlösa användare i ett företag har desto större effekt ger ett byte till Wi-Fi 6. Varje enskild klient får inte nödvändigtvis så mycket högre hastighet än i ett högkvalitativt nätverk med dagens teknik. Däremot kommer de att ha kvar sin toppfart kvar även när många är uppkopplade samtidigt. För utrymmen där många människor samlas, exempelvis arenor, hotell, terminaler, sjukhus eller shoppingcenter, blir vinsterna mycket stora. Detta förutsätter givetvis att både infrastruktur och klienter har stöd för Wi-Fi 6. En fördel i sammanhanget att du får automatisk bakåtkompatibilitet och därmed stöd för alla gamla klienter när du uppgraderar till Wi-Fi 6 centralt. Övergången sker därmed helt sömlöst för användaren och effekten ökar gradvis allteftersom nya modernare klienter kommer i bruk.
5G mot Wi-Fi 6
Det har funnits en medial rivalitet mellan 5G och Wi-Fi 6 där respektive förespråkare hävdat att den ena ska vinna och den andra förlora på teknikskiftet. Men så har det inte blivit. Även om Wi-Fi 6 och 5G inte riktigt är samma teknik så är de så lika att applikationerna inte märker skillnaden. De stora skillnaderna är att 5G använder licensierade band och Wi-Fi 6 olicensierade. För användarna är det egentligen helt ointressant vad som är vad, de vill bara vara uppkopplade på bästa sätt. Förenklat blir det 5G utomhus och Wi-Fi 6 inomhus och därmed kompletterar de varandra snarare än konkurrerar. Bägge teknikerna kommer att kunna öka prestanda och upplevelse på platser med många samtidiga uppkopplade enheter och på så sätt ge stora fördelar för användare, IoT-enheter och samhället i stort.
Slutsats
Större trådlösa nätverk som vi ser på universitet, shoppingcenters, flygplatser och terminaler där användargrupper är rörliga och klient-koncentrationen dynamisk, kommer dra störst nytta av WiFi6. Dels för att den nya standarden tål högre total belastning men också för att den är bakåtkompatibel mot alla tidigare trådlösa kommunikationsgränssnitt i både 2,4GHz och 5GHz. Också detta skiljer den från 802.11ac (WiFi5) som bara klarar 5GHz-bandet. Dubbla frekvenser ger inte bara sömlös tillgång till nätet för alla typer av WiFi-enheter, det ger också möjlighet till trafikreglering baserat på detta kriterium.
Om du vill veta mer om Wi-Fi 6 eller något annat nätverksrelaterat, hör av dig genast. Vi är lätta att nå och svarar direkt på chatt, mail eller telefon: 08 52 400 700.
Och du, missa inga artiklar i Kunskapsbanken, prenumerera på nyhetsbrevet!
© Copyright 2020-10-16, innehållet är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.
- Rolf A
- Visitor25604
- Flash Back
- Visitor5196
- Jonas S
- Ulrik
- Jocke
- Tomas
- Johan N
- Per H
- Anders M
- Visitor9941
- Emmanuel
- Bert E
- Lars
- Robert
- Visitor25912
- Visitor9870
- Visitor14535
- Visitor17797
- Tomas N
- Visitor25952
- Visitor6453
- Visitor25133
- Ola
- Mattias
- Visitor15526
- Johnny
- Per S
- Visitor5208
- Visitor4171
- Visitor18128
- Tim
- Visitor8448
- Visitor7217
- Gustav C
- Visitor9034
- Oskar S
- Ragnar
- Visitor25150
- Visitor10621
- Mikael J
- Visitor4079
- Martin F
- Visitor16816
- Visitor11063
- Visitor4299
- Visitor24828
- Visitor25388
- Hans
- Joakim
- Lejla
- Visitor14809
- Nisse
- Visitor17857
- Tim
- Andreas J
- Klas E
- Anders
- Visitor25888
- Frej E
- Joakim S
- Joakim
- Visitor12394
- Visitor7453
- Visitor14484
- Viktor
- Visitor6216
- Erik
- Andreas
- Visitor16970
- Lalo R
- Visitor4595
- Visitor16351
- Pop
- Visitor4982
- Nilsson J
- Visitor18830
- Anders M
- Johan B
- Martin L
- Thomas L
- Anders M
- TB
- Alfonso A
- Torbjörn V
- Visitor24877
- Visitor25127
- Visitor24862
- Visitor24644
- Visitor18766
- Mats N
- Kjell
- Johan B
- Visitor24968
- Hilding G
- Visitor6354
- Visitor13792
- Johnny
- Visitor26035
- Visitor16292
- Visitor246467
- Anna
- Visitor16710
- Niklas
- Visitor14809
- Visitor17145
- Mikael
- Visitor18239
- Visitor9587
- Jan Ö
- Visitor25475
- Ingemar K
- Joakim
- Visitor6754
- Axel
- Kjell
- Andreas N
- Visitor13556
- Gustav C
- Visitor4299
