Ange din e-postadress
Produkterna
Hitta bland alla våra produkter
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
Andra sätt att hitta på
En vanlig nätverkskabel ses ofta som oförstörbar och att den kan behandlas hur som helst vid installation, vilket givetvis inte stämmer. Kabeln bör inte monteras i alltför skarpa böjar, den bör heller inte klamras eller spännas fast för hårt. Inte bara riskerar man att kabeln eller uttaget går sönder, man påverkar också parslagningen inuti kabeln vilket ger försämrad prestanda.
Böjradie för kablage är den minsta böjningsradie en kabel tål utan att skadas, vilket förlänger dess livslängd och bibehåller prestandan. Rätt böjradie förhindrar sprickor, veck och andra skador som kan orsakas av för skarpa böjar. En för hård böjning kan få konsekvenser som sämre signalöverföring och tillförlitlighet.

Enligt de europeiska standarderna EN 50173-1 (som i Sverige heter SS-EN 50173-1 och i Norge NEK EN 50173-1) samt de underliggande kabelstandarderna i IEC 61156-serien, vilka dessa hänvisar till, gäller att nätverkskabel av kategori 6 och 6A ska installeras utan att överskrida en minsta böjradie motsvarande fyra gånger kabelns ytterdiameter (4 × OD) när kabeln är permanent förlagd, och att en större radie normalt ska användas vid dragning eller under installation. Syftet är att förhindra att kabelns pargeometri påverkas och därmed bibehålla den elektriska prestandan. Själva systemstandarden EN 50173 reglerar inte böjradien direkt utan hänvisar till kabelstandarderna i IEC 61156-5 och IEC 61156-6, där dessa värden är fastställda och gäller oavsett om kabeln används i svenska eller norska installationer.
En typisk Cat6-kabel har en ytterdiameter på cirka 6 mm, vilket innebär en böjradie på minst 24 mm (eller 48 mm för skärmad). Det låter kanske mycket, men i praktiken är det skillnaden mellan en stabil signal och ett dämpat nätverk med risk för prestandaproblem. Den gamla tumregeln att inte böja kabeln mer än att det går att lägga en snusdosa i böjen fungerar fortfarande för både koppar och fiber.
För att förklara varför skärmade kablar kräver en större minsta böjningsradie än oskärmade kablar behöver vi analysera deras strukturella skillnader och de fysiska begränsningar som dessa strukturer medför.
1. Strukturell komplexitet: Skärmade vs. oskärmade konstruktioner
Den viktigaste skillnaden mellan skärmade och UTP-kablar ligger i tillägget av ett metalliskt skärmskikt (t.ex. folie eller flätat nät) i skärmade kablar.
Denna skärm är avgörande för att blockera extern EMI (t.ex. från industrimaskiner, lysrör eller kraftledningar) och förhindra signalöverhörning mellan intilliggande trådpar.
Detta lager introducerar dock betydande strukturell styvhet jämfört med UTP-kablar, som enbart förlitar sig på tvinnade trådpar för störningsreducering.
UTP-kablar: Består av fyra tvinnade kopparpar inneslutna i en tunn PVC- eller LSZH-mantel. Tvinnande trådar ger grundläggande EMI-avstängning (via fasavstängning) men ger minimal styvhet.
Skärmade kablar: Inkluderar en metallisk skärm (folie eller fläta) lindad runt de tvinnade paren, plus en dräneringstråd (för jordning). Denna skärmning ger kabeln tjocklek och styvhet, vilket gör den mindre flexibel än UTP.
2. Mekaniska begränsningar: Skydda skärmen och signalintegriteten
Den metalliska skärmen i skärmade kablar är mekaniskt känslig – överdriven böjning kan skada skärmen, äventyra dess EMI-skydd eller störa den tvinnade pargeometrin (vilket är avgörande för signalintegriteten).
Här är anledningen till att en större böjradie är nödvändig:
Skärmskada: Att böja en STP-kabel för skarpt (under dess minsta böjradie) kan spricka folien eller lossa det flätade nätet. En skadad skärmning förlorar sin förmåga att blockera EMI, vilket leder till signalförsämring.
Dräneringstrådens integritet: Dräneringstråden (som används för att jorda skärmen) löper längs kabelns längd. Skarpa böjningar kan bryta eller koppla bort dräneringstråden, vilket gör skärmen ineffektiv (eftersom jordning är avgörande för EMI-avledning).
UTP-kablar: Kräver vanligtvis en minsta böjradie på 4–6 gånger kabelns ytterdiameter (OD).
Skärmade kablar: Kräver en minsta böjningsradie på 6–10 gånger ytterdiametern (beroende på skärmtyp – folieskärmade kablar behöver större radier än flätade skärmade kablar)
Traditionella vinklade patchkablar är gjutna i en fast riktning (till exempel uppåt eller åt vänster). Det är inte själva kabeln som är böjd, utan kontakten som gjutits i vinkel. Man minskar helt enkelt belastningen på kabel och uttag genom att använda rätt utgångsvinkel.

Med en patchkabel i exakt rätt vinkel och så slipper man ta samma hänsyn till utrymmet framför en panel eller ett uttag. På samma sätt minskas risken för driftavbrott och trasiga anslutningar på utrustningar som står inskjutna mot en vägg.
För snäva klamrar eller hårt dragna buntband kan skapa samma problem som en för snäv böj. En 7mm spikklammer är lagom för de flesta nätverkskablar och buntband bör alltid dras med måtta. De ska hålla, inte strypa. Använde därför ändamålsenliga verktyg med moment när du spänner bundbanden.
Traditionella vinklade patchkablar löser vissa utrymmesproblem genom att kontakten är gjuten i en fast riktning; uppåt, nedåt eller åt sidan. Men det kräver att du har flera olika varianter i lager. Ett bättre alternativ som tillkommit på senare tid är patchkablar med flexibel böjning. De har fått en ingjuten skena som gör att du böjer den i den riktning du själv vill och att den stannar där. Då för du en följsammare böj i exakt den vilken din installation kräver.

Att ta hänsyn till böjradien också när det gäller kopparkabel handlar inte om överdriven försiktighet, utan om att bibehålla prestanda och undvika onödiga driftstörningar.
Vill du veta mer om speciallösningar runt nätverkskablage eller har frågor om koppar eller fiber i allmänhet så tveka inte att kontakta oss redan idag.
Vi är lätta att nå på chatt, mejl eller telefon: 08 52 400 700.
Missa heller inga artiklar i Kunskapsbanken, prenumerera på nyhetsbrevet
© Copyright 2025-11-05, innehållet är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.