Vi skickar samma dag
Personlig service & fri rådgivning
Genuin omtanke

...
Startsida
Kunskapsbanken
IoT - Internet of Things
Varför CO₂-mätning inomhus borde bli standard — för barns hälsa, koncentration och trygghet

IoT - Internet of Things

Varför CO₂-mätning inomhus borde bli standard — för barns hälsa, koncentration och trygghet

I många svenska skolor, förskolor och offentliga byggnader är ventilationen otillräcklig. Detta är något som forskningsrapporter och myndighetsdokument visat under lång tid. Ändå sker den här typen av kontroller i bästa fall genom enstaka punktinsatser. Men varför ska man ens fundera på att mäta CO2-halten när det inte ens är farligt?

Folkhälsomyndigheten (FoHM) släppte 2025 rapporten Friskare luft ger friskare barn – Kunskapssammanställning om betydelsen av god luftkvalitet i förskole- och skolmiljö, där man tydligt kopplar dålig luftkvalitet till ökad risk för luftvägsbesvär, astma, allergi, sänkt motståndskraft mot infektioner och andra negativa hälsoeffekter för barn.

Trots detta saknas i de flesta skolor och även i många offentliga byggnader system för kontinuerlig övervakning av luftkvalitet. I stället förlitar man sig ofta på punktinspektioner, OVK (obligatorisk ventilationskontroll) eller personers subjektiva upplevelse av “dålig luft”. Detta räcker inte. Vad som behövs är fasta CO₂-sensorer med regelbunden loggning och tydliga åtgärdströsklar.

Forskningen visar: dålig ventilation + hög CO₂ = problem

I FoHMs rapport beskrivs hur otillräcklig ventilation i skolor och förskolor är kopplad till luftvägsbesvär, irritation i ögon och luftvägar, huvudvärk, trötthet och sämre motståndskraft mot infektioner hos barn.

I en svensk studie utförd vid universitet i Lund (examensarbete) beskrivs hur exponering för föroreningar i inomhusluft, inklusive förhöjd CO₂, påverkar både elever och kontorsarbetare negativt.

I praktiska undersökningar i svenska skolor har man funnit att många klassrum med naturlig ventilation eller undermåligt ventilationssystem har CO₂-halter och luftomsättning som långt ifrån motsvarar behovet när många vistas i rummet.

I en särskild studie från projektet Kolla klimatet i klassrummet visade det sig att många svenska klassrum överskred 1000 ppm CO₂ vid normal lektionstid. En nivå som enligt rapporten indikerar att ventilationen inte är tillräcklig.

Sammanlagt ger forskningen och myndighetens kunskapssammanställning en tydlig bild: dålig luft är ett allvarligt hälsoproblem, inte minst för barn och CO₂-nivån är en relevant och enkel indikator på när luftomsättningen är för låg.

Varför CO₂-mätning — inte bara OVK eller enstaka kontroller

Ventilationens funktion varierar över tid. En godkänd OVK (besiktning) säger bara hur ventilationssystemet fungerade när det besiktigades. Den säger inget om hur mycket luft som byts ut när många vistas i klassrummet eller hur systemet fungerar vid olika beläggningar.

CO₂ stiger med antalet människor i rummet. Därför är CO₂-mätning ett direkt mått på “belastningen” i en lokal. En bra ventilationslösning kan dimensioneras för ett visst antal, men om fler vistas i rummet riskerar ventilationen att bli otillräcklig.

Man upplever inte alltid att “luften är dålig”, särskilt inte om man vistas i rummet länge. Därför är subjektiva bedömningar opålitliga. Systematisk mätning kan upptäcka problem som annars hade gått obemärkt förbi.

KB_friskare luft ger friskare barn_sensorer.jpg

Men varför mäta när CO2 inte ens är farligt?

En vanlig invändning är att “CO2 i sig inte är farligt” och det stämmer. CO2 i normala inomhushalter är inte giftig. Men poängen är att CO₂ fungerar som en enkel och prisvärd indikator på ventilationens effektivitet och luftomsättning. När CO2 stiger är det nästan alltid ett tecken på att ventilationen inte räcker till och då ansamlas även andra föroreningar och partiklar.

En annan invändning, om än något förlegad idag, är kostnad och komplexitet: “att installera sensorer i alla klassrum är dyrt”. Men priserna sjunker, och i många fall räcker en enkel sensor med logg och larm kombinerat med att öppna fönster eller styra ventilationssystemet för att uppnå stora hälsovinster och energieffektivitet.

Dagens ofta batteriförsörjda CO2-sensorer har vanligen både visuella indikatorer och klarar att rapportera trådlöst under bortåt 10 år utan krav på service. Inom LoRaWAN-tekniken finns numer också lokala gateways som förenklar användandet ytterligare genom att undaröja behovet för abonnemang och komplicerade molntjänster.

KB_friskare luft ger friskare barn_agera_800.jpg

Dags att agera?

Mot bakgrund av den kunskap som nu finns om bristande ventilation och dess effekter på hälsa, närvaro, prestation och arbetsmiljö är det rimligt att kommuner och skolhuvudmän omgående börjar införa ett mer systematiskt arbete med CO₂-mätning i alla undervisnings- och vistelselokaler. Det behövs inte ytterligare utredningar för att konstatera att många lokaler i dag har luftkvalitetsproblem. Istället behövs det praktiska åtgärder. Därför finns nu ett färdigt förslag i form av ett policydokument, en konkret handlingsplan samt ett sammanfattande forskningsunderlag (bilaga) som kan användas direkt i dialog med skolledning, arbetsgivare eller kommun. Genom att ta del av och implementera dessa dokument kan huvudmän och verksamheter omedelbart påbörja ett strukturerat och långsiktigt förbättringsarbete för en hälsosammare inomhusmiljö och därmed ge både barn och vuxna betydligt bättre förutsättningar i skola och arbetsliv.

Ladda ner policydokument

Ladda ner handlingsplan

Ladda ner Bilaga 1 - bakgrund och forskningsunderlag

Om du vill veta mer om mätning och sensorer eller har andra frågor om LoRaWAN och hur man kommer igång, så är vi lätta att nå och svarar driekt på direkt på chatt, mail eller telefon: 08 52 400 700.

Missa heller inga artiklar i Kunskapsbanken, prenumerera på nyhetsbrevet

Författare: Mats Backlund Område: Sortimentsansvarig, produktutveckling