Kundservice +46 8 52 400 700
Test och verifiering
-
Nätverk
-
Koaxkabel och kontakter
-
SFP för alla behov
-
Energisystem och laddning
-
Datacenter och serverhallar
-
IP-larm och fjärrkontroll
-
Test och verifiering
-
Ergonomi och komfort
-
Maximal framkomlighet i nätverket
-
Tryggare miljöer
-
Kundanpassade lösningar
-
IoT - Internet of Things
-
Tillbehör och gränssnitt
-
AV över IP
Ljud, buller och decibel
Ljud är vibrationer i ett medium, vanligtvis luft, men även vatten och fasta ämnen. Dessa vågor uppfattas av vårt öra och tolkas av hjärnan som ljud. Ljudet kan variera i frekvens (tonhöjd) och amplitud (ljudstyrka).
Ljud är en viktig del av vår vardag. Det kan vara behagligt, som när vi lyssnar på musik eller fågelsång, eller så kan det vara oönskat och skadligt, som i fallet med buller från trafik, på byggarbetsplatser eller industriella processer. Buller är mer än bara ett irritationsmoment – det kan få allvarliga konsekvenser för vår hälsa, speciellt om vi exponeras för det under långa perioder.
Buller är ofta subjektivt – det som är buller för en person kan vara acceptabelt eller till och med behagligt för en annan. Det råder dock konsensus om att vissa typer av buller, speciellt vid höga nivåer, kan vara skadliga för både den fysiska och psykiska hälsan.
Ljudvågor har följande egenskaper:
- Frekvens (Hz): Antal svängningar per sekund. Hög frekvens ger en ljus ton, låg frekvens ger en dov ton.
- Amplitud: Ljudvågens styrka, som påverkar hur ljudet är (mätt i decibel, dB).
- Våglängd: Avståndet mellan två vågtoppar.
- Hastighet: Ljudet färdas med olika hastigheter i olika medier. I luft vid rumstemperatur är hastigheten ca 343 m/s
Hur är decibelskalan uppbyggd och hur ska vi tolka den?
Decibel (dB) är en logaritmisk skala som används för att mäta ljudnivån. Eftersom det mänskliga örat kan uppfatta extremt stora variationer i ljudstyrka, används en logaritmisk skala istället för en linjär. Med andra ord kan vi säga att 0 dB är vår referensnivå (det svagaste ljudet som vi kan höra), medan 10 dB då är tio gånger starkare än 0 dB, och 20 dB är 100 gånger starkare än 0 dB.
Några typiska ljudnivåer mätt i decibel som ofta används som referens:
- 0 dB: Hörseltröskel (svagaste ljudet vi kan höra)
- 10 dB rasslande löv
- 30 dB: Viskande eller tyst bibliotek
- 60 dB: Normalt samtal
- 85 dB: Trafikbuller, risk för hörselskador på grund av långvarig exponering
- 100 dB: Motorsåg, motorcykel eller hög musik på konsert
- 120 dB: Flygmotor, smärttröskel för ljud
- 140 dB Jetflyg på nära håll som ger akuta hörselskador
Hälsokonsekvenser av buller
Hälsokonsekvenserna som kan uppstå vid långvarig exponering för buller är många och kan orsaka både fysiska och psykiska besvär. Det kan också medföra att viktig information går förlorad och problem med kommunikationen och fel kan uppstå. Det kan vara skillnader i hur vi definierar riskerna, men det finns en bred samsyn i dessa frågor.
- Hörselnedsättning: Den mest kända konsekvensen av buller är hörselskador. Skadan kan vara temporär eller permanent beroende på ljudnivå och exponeringstid.
- Stress och sömnproblem: Buller kan öka stressnivåerna och störa sömnen, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och minskad produktivitet. Detta kan vara kritiskt på arbetsplatsen och stora utmaningar för studenter.
- Hjärt-kärlsjukdomar: Långvarig exponering för buller har också kopplat till ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Ofta är symtomen lindriga och svåra att upptäcka för icke-medicinsk personal.
- Psykiska problem: Buller kan bidra till ångest, irritabilitet och försämrad mental hälsa. Detta påverkar i sin tur välbefinnandet och produktiviteten.
- Kommunikationsproblem: Höga ljudnivåer kan göra det svårt att kommunicera, vilket kan leda till missförstånd och ökad risk för olyckor på arbetsplatsen.
Hur kan man minska risken för bullerrelaterade hälsoproblem?
Det första steget för att minska potentiellt skadligt buller från en källa är att mäta den. Du behöver hitta ett sätt att mäta bullret i miljön där du bor, arbetar eller har en verksamhet. En ljudnivåmätare, även kallat decibelmätare, kan hjälpa dig med detta. Detta instrument används för att mäta ljudnivåer i miljön, så att du kan vidta åtgärder för att sänka dem. Det finns ett antal olika varianter att välja mellan beroende på vad du vill uppnå. Enkla handhållna enheter ger dig direkt svar på vad ljudnivån är där och då. Kräver inga till minimala förkunskaper och är ofta det föredragna instrumentet för nybörjare för ljudmätningar.
Personliga dosimetrar är utformade för att du ska kunna bära dem t.ex. under en hel arbetsdag och ger dig bra överblick över hur ljudbilden ser ut under en viss tidsperiod.
En ljudlogger erbjuder kontinuerlig övervakning över tid med bra rapportmöjligheter, antingen för eget bruk i arbetet med bullerutmaningar. eller som bilaga till en rapport som kan användas för myndigheter eller t.ex. projektledare i byggbranschen. Det kan vara allt från nybyggnation, renovering, restaurang, nattklubb, skola eller andra som vill få bra överblick över bullerexponeringen.
Du kan läsa mer om de olika typerna av ljudmätare och vad som skiljer dem åt på denna betalsida: Buller- och ljudnivåmätare
När vi har fått en bra överblick över bullersituationen är nästa steg att göra något åt bullret. För att skydda oss mot de negativa effekterna av buller är det viktigt att vidta åtgärder både på arbetsplatsen och i offentliga miljöer. Här finns det många metoder, men några av de mest använda är:
1. Minska bullret vid källan
Det effektivaste sättet att minska buller är att minska det vid källan. Detta kan inkludera:
– Användning av bättre och modernare maskiner och utrustning på arbetsplatsen.
– Isolering av bullrig utrustning eller processer.
– Begränsa trafikbuller genom bullerdämpande vägbeläggningar eller andra fysiska anordningar.
2. Tekniska lösningar
Tekniska åtgärder kan bidra till att minska bullret innan det når människor. Några exempel på tekniska åtgärder:
- Ljudabsorberande material på väggar, tak och golv.
- Bullerskärmar eller barriärer runt bullriga områden.
- Ljudisolering av byggnader nära bullriga miljöer, såsom flygplatser eller motorvägar.
3. Organisatoriska åtgärder
På arbetsplatser kan organisatoriska åtgärder bidra till att minska exponeringen för buller:
- Roterande arbetsuppgifter för att minska tiden som varje anställd exponeras för buller.
- Planera bullriga aktiviteter till tider då färre personer är på plats.
- Skapa bullerfria zoner där de anställda kan ta pauser.
4. Personlig skyddsutrustning
När buller inte kan elimineras är personlig skyddsutrustning ett viktigt verktyg. Detta inkluderar till exempel:
- Öronproppar eller hörselskydd, som kan användas för att sänka ljudnivån. Här är det viktigt med regelbunden utbildning i korrekt användning av skyddsutrustning.
5. Övervakning och kontroll av efterlevnaden
Att regelbundet mäta ljudnivåer är avgörande för att identifiera problemområden och säkerställa att åtgärderna fungerar. Arbetsgivare och myndigheter bör:
- Utföra regelbundna bullermätningar.
- Följa lagstadgade gränsvärden för buller, som i Sverige är satt till 80 dB (daglig bullerexponeringsnivå, 8h) för att undvika hörselskador över tid.
- Säkerställa att regler och riktlinjer efterlevs
6. Medvetenhet och utbildning
Det är mycket viktigt att öka medvetenheten om hur buller påverkar hälsan. Detta kan inkludera:
- Utbilda de anställda om risken för buller och hur de kan skydda sig.
- Informationskampanjer i offentliga miljöer för att främja ett bullerdämpande beteende.
Vissa områden är lättare än andra när det gäller att identifiera problemen och göra något åt dem. Högste chefen, oavsett organisation, bör göra vad han eller hon kan. Buller är en utmaning även i offentliga miljöer, som städer, parker och transportknutpunkter, som kräver lösningar på samhällsnivå. Stadsplanering kan spela en viktig roll, till exempel genom att:
- Placera bostadsområden på bra avstånd från hårt trafikerade vägar eller industriområden.
- Skapa gröna zoner, som parker, lekplatser som är korrekt utformade och fungerar som naturliga bullerbarriärer.
- Uppmuntra användning av kollektivtrafik och elfordon för att minska trafikbullret.
Kom också ihåg att husdjur har bättre hörsel än oss människor och vita nödvändiga åtgärder.
Hundar är till exempel ljudkänsliga och ska inte utsättas för ihållande buller över 65 dB. Exempel på ihållande buller kan vara buller från fasta installationer som pumpar, maskiner, uppspelning av musik under mer än 10 % av dygnet. Om du misstänker att ljudet kan vara irriterande bör du göra en mätning.
Innan vi avslutar artikeln ska vi försöka förklara varför det är stora skillnader i pris mellan de olika instrumenten för ljudmätning. Och kom ihåg att kontrollera om din ljudmätare har en kalibreringsfunktion eller inte. Detta är något som ofta skiljer de lite billigare mätarna från de mer professionella.
Varför ska man kalibrera sin ljudnivåmätare?
Kalibrering av ljudnivåmätare säkerställer noggranna och tillförlitliga mätningar. Med tiden kan mätarens känslighet förändras, vilket leder till felaktiga avläsningar. Kalibrering innebär att man jämför mätarens avläsningar med en känd standard och justerar den vid behov. Du kan antingen kalibrera själv med lämpliga tillbehör, eller så kan du kontakta oss och få kalibreringen utförd via opartiska laboratorier.
Skillnaden mellan smartphone-appar och ljudnivåmätare.
Medan smartphone-appar kan ge en grov beräkning av ljudnivåer är dedikerade ljudnivåmätare mer exakta och tillförlitliga för professionella mätningar som miljöstudier och övervakning av arbetssäkerheten. Smartphone-appar lämpar sig bättre för daglig användning, till exempel för att bedöma om ljudnivån är lagom.
Om du är osäker på vilket instrument du ska välja, är det som alltid bara att kontakta oss för vägledning. Detta är en del av vår service och är kostnadsfritt för dig som kund. Vi är lätta att nå och svarar direkt på chatt, mail eller telefon: 08 52 400 700.
Missa heller inga artiklar i Kunskapsbanken, prenumerera på nyhetsbrevet
© Copyright 2025-02-26, innehållet är skyddat enligt upphovsrättslagen.
