-
Måndag8-17
-
Tisdag8-17
-
Onsdag8-17
-
Torsdag8-17
-
Fredag8-17
-
LördagStängt
-
SöndagStängt
Koaxkabel och kontakter
N-kontakt
N-gränssnittet har många bra egenskaper, men den viktigaste är förmågan att överföra höga frekvenser med låga förluster. En standard-N-kontakt tål frekvenser upp till 11 GHz och specialutföranden kan överföra frekvenser på upp till 18 GHz. N-kontakten används inte så ofta av konsumenter och i hobbymiljön, men på proffsmarknaden är den en av de mest använda. De används i synnerhet med de nya och mer moderna lågförlustkablarna i t.ex. LMR-, RF- och FF-serierna som hela tiden ökar i popularitet på grund av sina förbättrade signalöverföringsegenskaperna jämfört med RG-kablar.
N-kontakten utvecklades för många år sedan av Paul Neill, som arbetade på Bell Laboratories, och det sägs att namnet N kommer från första bokstaven i hans efternamn. Vissa källor säger att det kommer från ordet Navy, eftersom N-kontakter ofta förknippas med marina installationer.
N definieras även som konstant impedanskontakt. Det betyder att den har samma karakteristiska impedans i hela kontakten. Koaxialkablar har också vad vi kallar karakteristisk impedans. Det vill säga, alla RF-signaler passerar genom koaxkabeln utan att signalkvaliteten påverkas mellan kabel och kontakt, vilket i sin tur är viktigt för att signalen inte ska försämras under överföringen och att det inte skapas några onödiga signalreflektioner.
N-kontakter finns i två utföranden med olika impedanser.
- 50 Ohm
- 75 ohm
Av dessa båda varianter är det 50 Ohm som är den vanligaste. 75-Ohm-system används ännu så länge relativt sällan i professionella installationer. De båda versionerna har små mekaniska skillnader för att förhindra felaktig användning till följd av förväxling. 50-Ohm-varianten har ett fysiskt större centrumstift för att upprätthålla den låga karakteristiska impedansen, och om man försöker koppla ihop den med en 75-Ohm-variant kommer kontakten att skadas. Vissa tillverkare levererar kontakten med ett fjäderbelastat centrumstift för att undvika skador. Några av de vanligaste användningsområdena för N-kontakter är broadcasting- och kommunikationsutrustning.
N-kontakter och effekt
N-kontakten är känd för sin goda signalöverföringsförmåga, men också för sin ledningsförmåga när det gäller ström. Andra gränssnitt kan överföra höga frekvenser, men om man behöver överföra både signaler och ström är N-typen ett av populäraste alternativen.
Kort sammanfattning av specifikationerna för N-kontakter
- Kabeltyp: Coax
- Impedans: 50Ω och 75 Ω
- Frekvensområde: 0 till 11 GHz normalt sett, men det finns specialutföranden
- Utvändig diameter, hane: 20,3mm (0,8 tum)
- Utvändig diameter, hona: 15,7mm (0,620 tum)
N-kontakten finns i flera olika format. Inte bara hane och hona, det finns även adaptrar och andra enheter som attenuator. N-kontakter är designade inte bara för att få rätt impedans, utan även för att passa en specifik koax-kabel. Därför behöver man känna till beteckningen på både kabel och kontakt för att skapa en komplett överföring. Som regel skrivs den faktiska kabelbeteckningen på kabeln för varje meter. Det gör att det brukar vara enkelt att hitta rätt kontakt.
Det finns både vanliga raka hankontakter, men även vinklade varianter. Den raka varianten är en vanligaste, men i installationer där det är ont om plats kan en vinklad kontakt används som ett bra och platsbesparande alternativ. En vinklad kontakt ger något större förluster än en rak, vilket kan vara bra att tänka på i samband med installationen. I regel är detta inte något större problem om man inte arbetar i gränsområdet för vad kontakten är specificerad att klara. N hane levereras för direktmontering på kabel, adapter och för chassimontering.
Hon-varianten av N finns också antingen i chassiutförande eller för montering direkt på kabel. Chassi-varianten är avsedd för montering i en panel eller box. Själva signalen kommer via centrumledaren, och jordningen uppnås via panelen och där kontakten är fastsatt med en mutter. Chassikontakterna levereras antingen som hona/hona-adapter som klämma, krymp och lödning.
Terminering
Det finns olika termineringsmetoder när det gäller BNC-kontakter, där alla har sina fördelar och nackdelar. Den vanligaste är krymp, och den näst vanligaste är klämma/clamp. Oavsett metod är det viktigt med korrekt avisolering och att förbereda kontakten. I grund och botten är N-kontakten ett av de enklaste gränssnitten att arbeta med, eftersom det bara finns en 1 centrumledare och skärmning som ska termineras.
Klämmetoden används ofta och här behövs ingen krimptång för termineringen av ytterhylsan. Centrumstiftet placeras på mittledaren, kontrollera att det har monterats korrekt, lötts fast eller crimpa centrumstiftet och montera resten av kontaktdelarna. Allt skruvas fast med en fast nyckel. Skalningsdimensionerna varierar mellan olika tillverkare, och själva processen kan också variera något. Därför är det mycket viktigt att läsa monteringsanvisningarna varje gång.
Kontaktpressning/krimpning är den vanligaste termineringsmetoden för N och görs enkelt med rätt verktyg. Termineringen går till så att man trär på kontakten över centrumstiftet och pressar fast den. Därefter pressas ytterhylsan fast över kabelns mantling. Det är viktigt att använda rätt kontakt för kabeltypen eftersom de fysiska måtten varierar här. En del tillverkare levererar centrumstift som ska lödas fast på centrumledaren – kontrollera alltid databladet för att se vilken termineringsmetod som ska tillämpas.
Om du har några frågor om N-kontakter eller koaxkablar, är du välkommen att kontakta oss redan idag – vår rådgivning kostar inget extra utan ingår i priset.
© Copyright 2022-10-24, innehållet är skyddat enligt upphovsrättslagen.
